Fy, vad jag är dålig på att blogga. Ber verkligen om ursäkt!!!

Vi har haft ev period där Hamilton varit dålig i vad har vi inte vetat, men det kunde ha varit rävskabb... Uppfödaren ringde nämligen upp oss och berättade att valpar i kulle hade rävskabb och att vi skulle hålla lite koll. Det här är ju oerhört smittsamt och jag kände att det inte kändes speciellt roligt att fått hem en valp med rävskabb, vilka skulle vi ha smittat, vilka hade vi träffat, vägar vi gått osv... Läste på allt som fanns att läsa om det här och kom själv fram till att Hamilton i alla fall inte hade det. Dock började han ju såklart klia sig och fick så småningom utslag på magen. Vi fick tid hos veterinären i Uppsala och jag berättade om syskonen som skulle ha rävskabb så de tog prov på det & jag kan lugna alla med att det INTE var rävskabb!

Så här såg magen ut med de utslag han hade;

Vi tog även prov på hudskrap där på magen samt hårprov. Inga konstigheter & efter kortison-behandling av magen så fick han tillbaka sin gosiga valpmage!

Lite bilder från när vi var hos veterinären;

Somnade gott i väntrummet, trots massa andra hundar & folk som rörde sig.

På undersökningsbordet somnade han igen... Både sköterska 2 veterinärer var förvånade över hur lugn & cool han var. Veterinären hade förberett folk som skulle hjälpa till att hålla "vild valp", men Hamilton låg & snarkade så gott!

Enda som han reagerade lite,lite över var blodprovet. Men där gjorde de lite klantigt; han fick inte kolla vad rakmaskinen var innan hon höll fast honom & rakade. Sen pep han innan hon stack honom... Mest grinig över att ha väckts tror jag.

Vi fick tratt på honom så han inte skulle slicka på magen, det var inte heller nåt problem! Han knatade ut därifrån med dumstruten som om han alltid haft den på sig. Veterinären sa då; Det var ju kul att se att han KAN röra på sig.

Väl hemma med den där runt skallen visade han lite missnöje, men var snart igång i full rulle igen. Både Leia & Amber har blivit "förlamade" första gången de haft tratt och stått i hallen och glott bra länge. Hamilton körde på med tratten, rev upp rabatter & div människoben...

Det här har varit ett favvo-sovställe, som blivit för litet... Nu får han inte plats under den lilla pallen i hallen.

Vi har varit på Arlanda & kollat på plan också. Bara för att miljöträna, men den här killen är så cool & blir sällan särskilt upphetsad.

Han släpar runt på div pinnar, kottar & bark i skogen. Skogspromenaderna är det bästa han vet, gå på asfalt urtråkigt, även om han tvingas göra det också... Gå i koppel är inte heller så jäkla kul & vi har ju privilegiet att bo som vi bor och därmed mest gå med honom lös i skogen.

Vi har varit nattvakt åt vår kära grannes hund Viva. Hon är underbart snäll & glad, har blivit en riktig favvo för Hamilton. Även om hon nog tycker han är lite liten...

Sötnosen!

Här är hon som bestämmer här hemma... Hon är en riktig retsticka som snor alla leksaker & skuttar upp i soffan med dem, dit Hamilton inte kommer upp än. Jo, han har kommit upp, men det har varit mer tur än skicklighet. Vet inte vem som blev mest förvånad den gången; han eller vi...

Såhär kan det se ut när Mr H varit i farten på toa, som att ha katt ungefär...

Vi har varit & hälsat på Hamiltons pappa Ferris. Här går Ferris med favvobollen & Hamilton funderar vad han ska göra...

Ferris är en stor, snygg & oerhört trevlig kille. Hamilton har ärvt sin pappas tassar kunde man se; stora & korta, dvs inte så långa tår. Tror det kommer bli en stilig & fin herre av Hamilton efter de föräldrarna. Trevlig kommer han bli också tack vare husse & matte ;)

Farsan Ferris!

Huvudbild på Hamilton hemma hos farmor Betina, där fick man ligga på bordet!

En liten rackarns mjölktand jag fick tag på. En framtand & de är inte stora kan jag säga! Nu har han tappat 4 tänder & några nya är på väg upp i gluggarna. Syskonen har varit tandlösa längre än Hamilton, men han tar ju livet lite coolare...

Bilden är suddig, men man ser första gluggen han hade!

Är man trött måste man sova!

Det här är första valpen som jag tyckt var lätt att ha att göra med, de andra har jag grinat av utmattning med. Om det beror på att han är så mycket lugnare eller jag mer erfaren vet jag inte, men jag är mycket nöjd med honom. Rumsren blev han tidigt, efter ca 2 veckor. Strax efter började han tydligt visa att han ville ut, innan var det ett jäkla springande varje gång han ätit, sovit eller lekt. Han har inte tuggat sönder något här hemma, inte ens leksaker... Eller jo, någon leksak har nog gått sönder men det har mer berott på deras kampande, Amber är ju fostrad av en rottis & har massa kamp och morr i sig. Gissa om de har kul?!

Han följer oss vart vi går, kommer när man ropar & har ett lagom intresse för andra hundar och människor. Jag tycker han har rottisens sätt; hälsar lite nonchalant på nytt folk och går iväg. Andra hundar, jovisst kan de vara intressanta men inte så han står & drar, tittar mest.

Ja, vi har ju börjat valpkurs också, skitkul!!! Han är bland de yngsta, han är klart lugnast & har ett oerhört stort intresse att hålla en bra ögonkontakt med mig. Skrytigt kan man säga att han är jätteduktig! Vi tränar på sitt, sitt kvar, ligg, ligg kvar & att passera andra hundar utan att hälsa. Hamilton har ju så stort intresse av att hålla kontakt med mig så när vi passerar andra hundar är jag inte ens säker på att han märker det... Vi busar med leksak eller så får han godis.

Idag har jag lämnat dem ensamma för första gången, en längre stund alltså! Var iväg & handlade, var borta en timme & så här låg han när jag kom hem... Inget stökat eller söndertuggat! Verkar bara ha sovit gott undertiden.

Lite från senaste tiden.

Kram, Therese