Tydligen sparade bloggen ner helt plötsligt, för fortsätta här!

Färskfoder är ett foder (som i vårt fall) är fryst i korvar, däri ligger vom, njurar, hjärta, lever, vitaminer och benmjöl (helt enkelt allt hunden behöver), det är framställt på ett mycket mer naturligt sätt och är naturliga råvaror. Torrfoder (vill inte skrämma upp er här, men har läst mycket om detta och många är på det här sättet;) innehåller ofta kött-biprodukter. Vad är det, tänker man? Jo, det är på kyckling t ex näbbar, klor annat som inte går att använda på en kyckling till mat eller produktion av annan människo-produkt. Ägg, som många torrfoder innehåller, är inte såna ägg som du och jag köper i affären, nej, det är äggen som inte går att sälja; ruttna ägg, ägg som blivit befruktade och börjat utveckla en kyckling. Jag säger inte att alla torrfoder är sammansatta på det här sättet, jag säger bara att jag tror färskfoder är mer naturligt och något jag tror på mer för mina hundar. Var och en gör som den vill och vill ni läsa mer så finns en tjej som skrivit mycket om detta, och naturligtvis har belägg för det hon skriver, maila mig så mailar jag adressen.

bergsmo@live.se

Åter till Hamilton, han äter färskfoder, Vom og Hundemat. Till det tillsätter jag Omega-3 för att hjälpa hans torra hud samt inflammerade tarmar. Han mår prima idag och magen är fastare än jag någonsin sett en hund ha! Dessutom dricker han inte lika mycket vatten (färskfoder innehåller mycket vatten) samt att de både äter med god aptit. Amber, som alltid varit en liten mat-vägrare, står och stampar när jag gör i ordning maten.

Det som hände på Ulltuna var att vi fick rådet att inte börja med en ultraljuds-undersökning samt avförings-prov (ja, varför har vi inte fått gjort det tidigare??? Vi har bett om det, men veterinären har sagt att det gör man i ett senare skede. När då, efter att ni tagit prover och förstört (?) hans tarm och mage, samt ruinerat husse och matte?). Väl på Ulltuna träffa vi en underbar veterinär som är en av Europas bästa på mag-problem. Hon bestämde fort att vi inte gör ultraljud eftersom hans mage är fin, hon till och med uttryckte det; det är onödiga pengar... Sedan pratade vi om kost, om hans mage och hur han mått. Hon sa så här om maten; hon är inte 100%-igt för färskfoder pga att det kan finnas problem i hygienen vid hanteringen, t ex Camphilobactier (eller hur de stavas) i kyckling, samt att det kan vara svårt att få en rätt sammansatt kost. Hon menade här folk som mer kör BARF, vilket jag inte skulle våga pga att jag har för lite kunskaper. Hygienen i Sverige är oerhört god vad gäller hantering av kött och liknande så smittor är ytterst ovanliga (dessutom är ju fodret nerfruset och då borde väl alla bakterier och skit försvinna?). Nu är Hamiltons foder ett full-foder så det är komplett. Det här med Omega-3, eller laxolja som jag kör, är att ytterst bra komplement till alla hundar sa hon. Det ger fina pälsar, hudar samt tarmar.

Vi lämnade in avföringsprov och hon klämde igenom hela Hamiltons mage. Han var så oerhört duktig, stod still och protesterade inte, tyckte det nog var rätt mysigt! Hon var väldigt förtjust i honom och den veterinär-studerande som tagit emot oss hade (efter besöket) bestämt sig för att det blir Rottweiler han köper i framtiden! Bra PR för rasen är vår lilla gubbe!

Avförings-provet visade dock att han hade spolmask. Vi har nu avmaskat i 5 dagar (2 dagar mer än rekommenderat för att vara säkra på att de kommit ut, vilket vi också sett *urk*), tvättat allt hundarna sover, ligger på, tvättat hundarna samt skurat alla golv. Så nu ska de vara borta! Ett bevis på det är kanske att Hamilton på 5 dagar gått upp 2,5 kg... Han har varit lite smal, trots bra protioner!

Nu mår han bra, han dricker inte som en galning, magen fungerar, han stönar inte när han vilar och han är pigg och glad! Det gör även matte glad :D

Som ni förstår har det här varit en jättejobbig tid, jag har fullkomligt gått ner mig i oro över honom, det har tagit upp mycket tid, kraft och pengar. Men nu blickar vi framåt och ser att vi har en underbar hund.

Måste berätta om allt han lärt sig :D

Han kan det här med sitt, ligg, sitt igen (vilket aldrig Leia lärde sig, hon låg kvar och sket fullständigt i att sätta sig upp). Han kan inkallning, han kan gå runt, han letar efter leksaker i skogen, han kan sitta kvar, ligga kvar, leta efter husse och matte i skogen osv. Sen det senaste trixet är att han kan "hämta" allt jag tappar på golvet, oavsett material; skedar, leksaker, tidningar osv. Han går väldigt bra lös, är alltid lös i skogen, samt går ganska bra i koppel (där jobbar vi fortfarande lite grann). Det är klart han kan mer saker, som jag inte kommer på nu, vi får fylla på listan allt eftersom :D

Han har vuxit ordentligt också, är i dagläget lite högre än Leia och lika tung, men absolut inte lika muskulös som hon var! Men det kommer, en rottis breddar tills de är 3 år har jag för mig.

Han älskar människor, han gillar hundar, som är trevliga, men säger ifrån om det blir för påfluget... Han har en väldigt stolt svanshållning, som nog kan uppfattas som lite dominant av andra hundar (och folk!), men viker ner fort om något är läskigt. Han försöker inte lösa problem själv, utan söker sig till oss (precis som jag vill ha det med en blivande stor rottis-hane).

Amber och han är underbart söta tillsammans, han är försiktig med henne, hon är inte lika försiktig med honom :-( Hon bestämmer helt klart här hemma... Och det är som det ska vara, hon är en liten tuffing som inte bangar att busa ganska hårt och fara in i saker och ramla och sånt. Ibland har man hjärtat i halsgropen när de där två håller på.

Här kommer en liten bild på Mr H;

Mer berättelser om vår vardag kommer mer frekvent framöver nu när jag har tid och ork ;-)

Kram, Therese

Det har varit jobbigt under sommaren och hösten. Saknaden efter Leia är enorm, jag tänker på henne varje dag och är ledsen för att hon är borta. Men vi har en ny krabat som är helt underbar som jag älskar väldigt, väldigt mycket! Han är ljuvlig och fin, han är följsam, lättlärd och samarbetsvillig. Men vi har haft ett jätteproblem med honom, eller egentligen två, som gjort att hösten varit jobbig. Han har varit jättedålig i magen samt kliat sig i pälsen.

Ska försöka berätta lite om vad som hänt och hur han mått.

Ända sedan Hamilton kom till oss som liten valp har han haft lite småkrasslig mage samt kliat sig. Jag tänkte att magen kan bero på miljöombyte, flytten till oss, eller att vi bytte foder ganska direkt han kom hem. Kliandet såg jag mer som en valp-grej, han bet sig på tassarna och jag tänkte det var växtvärk, pälsbyte osv... Magen var rätt ok till att börja med på dagen, men ju längre dagen gick och ju fler gånger han sket (och han sket jättemycket, tyckte jag i jämförelse med andra hundar. Dels mycket varje gång, dels 4-5 gånger per dag som minst) desto lösar blev det för att på kvällen rinna ur honom. Vi provade att blöta upp maten, vi provade att ge torrt. Det spelade ingen roll. Vi delade upp det på fler måltider, färre måltider. Ingen skillnad. Samtidigt låg han och små-stonkade när han sov (idag har jag förstått att han hade ont i magen).

Vi provade ett känslig-mage-foder som vi körde till Leia, hon hade ju också alltid känslig mage. Men det hjälpte inte heller. Vi var till veterinären såklart mitt i allt det här för att utreda, men det enda de föreslår är ett allergi-foder. Vi hade vid det här laget hört att åtminstone en bror hade foder-allergi och då mot kyckling och ris. Kunde det vara samma? Allergi-fodret kom med hem (svindyrt kan jag säga!) och vi gick över till det. Han blev något bättre i magen först, kliandet ökade markant. Tillbaka till veterinären, jag påtalar det här med kyckling- och ris-allergin hos brorsan och säger att det är ju det allergi-fodret innehåller. Veterinären vidhåller att det är rätt foder för Hamilton eftersom protein- och kolhydrat-källorna är så pass uppspjälkade så de inte ska reagera på det. I min lekmannamässiga värld låter det här jättekonstigt, en nöt-allerigiker kan ju reagera på partiklar från t ex jordnötter i luften, varför skulle en hund INTE reagera på det här? I vilket fall som helst så börjar veterinären undersöka honom och då ser vi att bak på rumpan (där han inte kommer åt att klia sig och däremed inte har kliat sönder sig) har fullt med sår. De måste kommit inifrån! Men veterinären tycker ändå vi ska fortsätta på fodret samt göra en gastroskopi eller endoskopi, vet inte vilket hon menade.

Vi fick remiss till Ulltuna för detta, Hamilton skulle sövas och man skulle gå ner med kamera samt ta prover från mage och tarm...

När vi åkte därifrån kände jag bara instinktivt att det här fodret är inte bra, han mår inte bra på det. Dessutom hade han börjat dricka runt 2-3 liter vatten per dag. Så jag tänker färskfoder, dvs